Öl på ekfat för livsnjutare

Mariestads1 / © LEX 2015

Tänk på en svensk öl och många tänker kanske Mariestads Export? En ljus lager som är en av Sveriges bäst säljande öl, år efter år. Länge var Export den enda som bar denna etikett, men under de senaste åren har Spendrups låtit sitt varumärke Mariestads få tillökning och idag finns Continental, Old Ox och Dunkel. Snart lanseras ännu en ny produkt i Mariestads-familjen…

Mariestads14 / © LEX 2015

Öl som fått ligga till sig på ekfat för att få den typiska vaniljiga karaktären är en pågående bryggeritrend sedan några år. Nu hoppar Mariestads på tåget och lanserar Ekfatslagrad Imperial. Bryggd på pilsner-, melanoid- och karamellmalt och humlesorterna Fuggles, Perle och Saaz, som efter jäsning (till 8 %) och kort stopp i tankar lagrats 21 dagar på hårdrostade fat av svensk ek. Dessa tre veckor präglar (inte överraskande) resultatet: en behaglig smak med mycket av ekfatstoner, avrundad med och en god beska.

Mariestads15 / © LEX 2015

Denna Ekfatslagrade Imperial är den andra given i Mariestads serie av limiterade ölsorter; den första utgåvan, Mariestads Kanalporter, släpptes i vintras. Totalt 1 800 flaskor om 75 cl produceras. Priset landar på 169 kr inklusive emballage i trä. Försäljningsstart på Systembolaget är 1 maj (beställningssortimentet).

Fröet till Mariestads-nymodigheterna Porter och Imperial såddes när Spendrups bryggmästare Richard Bengtsson och krögaren Björn Frantzén genomförde en gemensam inspirationsexpedition längs Göta Kanal förra sommaren, Den stora smakresan, kallad. Det var också denna duo som stod som värdar när den ekfatslagrade presenterades vid en middag på Frantzén-krogen The Flying Elks dunkla källarpub.

Mariestads8 / © LEX 2015Mariestads16 / © LEX 2015Mariestads4 / © LEX 2015Mariestads12 / © LEX 2015Mariestads5 / © LEX 2015Mariestads3 / © LEX 2015Mariestads6 / © LEX 2015Mariestads7 / © LEX 2015

Ostronet smakade inte mycket till ostron, vilket var helt i sin ordning emedan stjärnkocken faktiskt ogillar dess smak! Råbiffen var en njutning! Rossinin var en bastant historia, medan den avrundande glassportionen var av modell minimal. Fyra Bengtsson-bryggda öl som Frantzén, tillika Mariestads reklamprofil, matmatchat.

Mariestads9 / © LEX 2015Mariestads10 / © LEX 2015

Till bords hade jag för övrigt exministern Leif Pagrotsky – måhända en blivande ”livsnjutare”, som Spendrups kallar sina ambassadörer för ölmärket Mariestad? Bland de tidigare finns Peter Stormare, Ernst Billgren, Per Morberg samt Titiyo, som även hon var en av gästerna vid denna angenäma lanseringstilldragelse.

Mariestads13 / © LEX 2015

En annan ekfatslagrad öl här!

Mörkrumsfotografi

Ewa-Stackelberg1 / © LEX 2015

För att föreviga sig själv poserandes i badrumsspegeln eller dagens bricklunch behöver man en kamera, exempelvis den i mobilen. Motivet fångas på ett ljuskänsligt medium, numera vanligen en bildsensor, fordom på en fotografisk film. Om man ingen kamera har till hands kan man ändå skapa fotografiska bilder med ljus, kemikalier och ting, fast då får man hålla sig i mörkrummet. Fotogram och kemigram är två sätt att få fram bilder på ett ljuskänsligt material som fotopapper utan att använda en kamera.

Ewa-Stackelberg3 / © LEX 2015

Vid ett kemigram exponeras och framkallas det ljuskänsliga fotopapperet i framkallningsvätska på samma gång, antingen genom att exempelvis använda en pensel och måla på pappret eller, som i exemplen längre ned, direkt bara sänka ned pappret i framkallare. Ett fotogram skapas i sin tur när olika föremål placeras direkt på fotopappret som belyses för att skapa färger och mönster för att sedan framkallas. Bilderna växer fram i dialog med slumpen, beroende på hur kemikalier och föremål reagerar på ljuset, något minnande om alkemi. Kemi- och fotogram är åldriga, ursprungliga och skäligen odigitala tekniker, som likväl används av entusiastiska fotografer än i dag.

Ewa-Stackelberg4 / © LEX 2015

En av dessa är Ewa Stackelberg, som är aktuell med en utställning med färgstarka fotogram på Fotografiska. Med material som jord, tistlar, lera, mossa och slaktavfall som hästhuvuden och tarmar har hon skapat sina brokiga, dekorativt abstrakta batikbilder i storformat.

Ewa-Stackelberg10 / © LEX 2015Ewa-Stackelberg8 / © LEX 2015Ewa-Stackelberg5 / © LEX 2015Ewa-Stackelberg2 / © LEX 2015

Den snygga inramningen i samstämmig mörkrumssvart och med sittplatser mitt i rummen, har utformats av Ulla Kassius. Missa inte Maud Nycanders film som är en utmärkt introduktion till Stackelbergs utställning.

Ewa-Stackelberg6 / © LEX 2015

Ewa Stackelberg – Fotogram, Fotografiska t.o.m. 5 april.

E:sonLindman5 / LEX 2014

En pendang till Stackelbergs fotogrammatiska färgfyrverkerier är Åke E:son Lindmans kemigram, som visades under en alltför kort period på Åmells Konsthandel ifjol.

E:sonLindman3 / © LEX 2014

Åke E:son Lindman, till vardags en av landets mest kända fotografer av arkitektur, en dokumentärgenre där ett exakt återgivande av byggnaders och miljöers ytor, volymer, linjer och vinklar är a och o. Med bilderna i serien Terra ignota, okänt land på latin, framkallar han ett helt annat slag av terräng, helt skapad i mörkrummet med ljus och kemi. Ett mjukt laverat och nyansrikt, imaginärt landskap i sepia tryckt på gammalt fotopapper. Bilder som inte liknar något annat, förmedlande en sällsam känsla av en ålderdomlig atmosfär.

E:sonLindman2 / © LEX 2014E:sonLindman1 / © LEX 2014

Att ströva omkring bland Åke E:son Lindmans outforskade territorier i Åmells halvt mörklagda rum var inget annat än en extraordinär skönhetsupplevelse! En anledning så god som någon till att de borde ges en ny och större exponering, tycker jag. Om inte på Åmells, kanske på Fotografiska?

E:sonLindman6 / © LEX 2014

 

Innan tåget har gått

FrankBowling1 / © LEX 2015

Stora, expressiva, abstrakta landskap med mycket och tjockt anlagd färg. Den brittisk-amerikanske konstnären Frank Bowlings skimrande verk i akryl på duk är ingalunda diskreta utan tar plats. En vacker och fantasieggande plats på Spritmuseums väggar.

FrankBowling4 / © LEX 2015FrankBowling3 / © LEX 2015FrankBowling7 / © LEX 2015

Engelsmannen William Turners romantiska landskapsmålningar möter den amerikanska 60-tals-expressionismen i Frank Bowlings målningar från 80-90-talen som visas på Spritmuseum. Ett mindre urval om ett tiotal verk, som är den första presentationen av konstnären i Skandinavien. Tack för det!

FrankBowling5 / © LEX 2015FrankBowling9 / © LEX 2015FrankBowling6 / © LEX 2015

Traingone, som är titeln på utställningen, har sitt ursprung i ett järnvägsstationsminne från Bowlings uppväxt i Brittiska Guyana tillika en hyllning till favoritmusikern, jazzsaxofonisten John Coltrane, Trane kallad.

Detta är Spritmuseums andra separatutställning med de konstnärer som ingår i The Absolut Art Collection och som museet har till uppgift att förvalta. Den första var fransyskan Béatrice Cussol.

Frank Bowling – Traingone på Spritmuseum t.o.m. 5 april.

FrankBowling2 / © LEX 2015

Klicka på bilderna – några innehåller textuell mervärdesinfo!

Spritmuseums restaurang har ambitioner till kreativ matlagning och tilltalande uppläggningar. Knappa portioner, ofta gott, inte billigt. Bra (hantverks)ölsortiment, dogmatisk (natur)vinsdito. På min tallrik denna gång:

SpritmuseumLunch1 / © LEX 2015

Bakad torsk, pumpapuré, sauterad spenat, pil-pil-sås (reducerad fiskfond, olivolja, citron)

SpritmuseumLunch2 / © LEX 2015

Apelsin- och mandelkaka, themaräng

Från A(ngus) till W(hisky)

Scotland4 / © LEX 2015

Den runda, lilla fårfärsfyllda pajen. Aberdeen Angus-biff. Cullen skink – den mjölkiga soppan på rökt kolja och potatis. Den vegetariska pytten rumbledethumps. Färskosten caboc. Det ljuvligt, smörmättade kexet shortbread. Desserten cranachan… Samt den traditionella nationalrätten, fårinälvspölsan haggis. Och så uisge beatha, livets vatten, som whiskyn så poetiskt karakteriseras… Bara för att nämna några av alla ät- och drickbarheter Made in Scotland.

2015 har proklamerats som Scotland’s Year of Food & Drink! För att uppmärksamma detta faktum bjöd den brittiske ambassadören Paul Johnston och hans hustru Nicola till en mottagning i sitt residens i Diplomatstaden.

Scotland1 / © LEX 2015

Ingen skotsk atmosfär utan säckpipa! Så till tonerna av Scotland the Brave följde vi pipern mot den uppdukade supper-buffén med diverse skotska specialiteter, tillagade av Marcela Bohlin.

Scotland5Scotland2 / © LEX 2015Scotland3 / © LEX 2015

Från det kulinariska till baren; efter provsmakningen av den skotska maten vidtog detsamma av Skottlands främsta adelsmärke: Scotch, whiskyn. Den tillreste whiskyambassadören Ronnie BerriKeeper of the Quaich, hade tagit med sig ett lockande urval single malts från mindre och oberoende destillerier från Speyside, Highland samt öarna Mull och Islay i Inre Hebriderna. Från mild elegans till hela munnen full av tjära.

Scotland8 / © LEX 2015Scotland7 / © LEX 2015

Min favorit i sällskapet blev den 10-åriga Ledaig, från Tobermory Distillery, Isle of Mull. Torkad frukt, mjukt rökig och lång kryddigt – med sälta och kraft (46,3%). Simply delightful! En av mången god anledning att äta och dricka sig igenom Skottland under 2015.

Scotland6 / © LEX 2015

Klicka på bilderna – några innehåller textuell mervärdesinfo!

Mer skotskt i glasen: Glayva / Innis & Gunn / Singleton / Benromach

Världens bästa likör(?)

Glayva1 / © LEX 2015

Likörer med whisky som bas finns det flera av: den välkända skotten Drambuie, irländaren Irish Mist, kanadicken Fireball Cinnamon Whisky, amerikanerna Jack Daniel’s och Jim Beams honungssmaksatta. För att inte tala om alla de gräddiga Irish Cream-varianterna som exempelvis Baileys och Carolans.

En av de mest kända och bäst säljande har dock saknats på den svenska marknaden tills helt nyligen då den skotska whiskylikören Glayva lanserades på Systembolaget av Whyte & Mackay. Detta destilleri producerar också blends under eget namn samt single malts som Dalmore och Jura. Maltwhiskies är även basen för Glayva vilken blandats med clementinsläktingen tangerin, mandel, en kryddblandning där kanel och kardemumma ingår, samt, inte minst, whiskylikörsmaksättaren nr ett: honung.

Glayva7 / © LEX 2015

Receptet till Glayva skapades av whiskyhandelsmannen Ronald Morrison i Edinburgh 1947 och har varit oförändrat sedan dess. Glayva (eg. Gle Mhath) är gaeliska och betyder ”mycket god” (med modern brittisk stavning). Det sägs att Morrisons lagerarbetare utbrast dessa ord av gillande när de provsmakade den för första gången.

Glayva6 / © LEX 2015Glayva5 / © LEX 2015

Vid den gemytliga provsmakningen, som jag bjudits till i samband med Sverigelanseringen, serverades Glayvan såväl ren som i cocktails samt i sorbetform. Som tilltugg serverades en ”streetfood”-meny, komponerad av Axel Ohlson från Kungsholmskrogen Sixten & Frans.

Glayva3 / © LEX 2015Glayva4 / © LEX 2015

Hur smakar den då, Glayvan? Jo, simmigt söt med inslag av honung och citrus. Inte alls svårdrucken (32%).

Glayva8 / © LEX 2015

Världens bästa likör(?)… står det ju i rubriken. Det är nämligen så som Glayva marknadsförs efter att ha vunnit den årliga tävlingen The International Wine & Spirit Competition, IWSC, hela fem gånger, vilket är rekord. Well, fast det är nog trots allt en fråga om tycke och smak.

Glayva2 / © LEX 2015
Glayva kostar 279 kr för 70 cl.

Klicka på bilderna – några innehåller textuell mervärdesinfo!

Lanseringen av en annan whiskylikör här!