Salongen på taket

Vårsalongen2016-4 / © LEX 2016

Sedan 1921 har Vårsalongen lockat såväl utställare som publik till Liljevalchs konsthall. I år är det dock inte till Djurgården som konstentusiaster vallfärdar till. Eftersom Liljevalchs ska renoveras och byggas till har Salongen flyttat till City. 1800 kvm på två plan högst upp i det framväxande Urban Escape-kvarteret vid Brunkebergstorg. För att ta sig dit får man åka (täckt) bygghiss, bara det ett litet äventyr. Väl uppe kan man konstatera att utsikten från terrasserna inte skäms för sig, speciellt inte söderut.

Vårsalongen2016-1 / © LEX 2016Vårsalongen2016-2 / © LEX 2016

Annars är Vårsalongen sig lik – fattas bara annat för Sveriges äldsta utställningsformat, där både etablerade och mindre etablerade konstnärer har möjlighet att sända in bidrag som bedöms av en jury. I år fick Liljevalchs in 2 318 ansökningar. 114 av dessa valdes ut för att visa sammanlagt 214 verk. Om dem finns väl inte så mycket att orda om annat än att här finns något för alla konstsmaker och av alla konstarter. Måleriet dominerar, skulpturer finns det gott om, fotografierna är få.

Vårsalongen2016-5 / © LEX 2016Vårsalongen2016-14 / © LEX 2016Vårsalongen2016-6 / © LEX 2016Vårsalongen2016-7 / © LEX 2016Vårsalongen2016-16 / © LEX 2016Vårsalongen2016-8 / © LEX 2016Vårsalongen2016-11 / © LEX 2016Vårsalongen2016-10 / © LEX 2016Vårsalongen2016-9 / © LEX 2016Vårsalongen2016-17 / © LEX 2016Vårsalongen2016-12 / © LEX 2016Vårsalongen2016-18 / © LEX 2016

Samtliga verk på Vårsalongen är som vanligt till salu, prissatta av konstnärerna själva. Billigast är en fyndig fågel av fruktskrutt för 600 kr, dyrast är en rörlig skulptur för 590 000 kr. Entréavgiften är en tjuga, vilket bara utsikten är värd!

Vårsalongen2016-13 / © LEX 2016Vårsalongen2016-15 / © LEX 2016

Vårsalongen, Malmtorgsgatan 8, t.o.m. 10 april.

Vårsalongen2016-3 / © LEX 2016

Klicka på bilderna – de innehåller textuell mervärdesinfo!

Vårsalongen 2015 resp. 2014

Fashion här och där och everywhere

Utopian_Bodies-1 / © LEX 2016

Idag inleds ännu en, eller för att vara exakt, två(!) parallella modeveckor i huvudstaden: Stockholm Fashion Week respektive Fashion Week Stockholm. Den svenska branschen presenterar sina kollektioner för kommande höst/vinter. Detta innebär för den intresserade – och inbjudna! – fashionistan (av bägge könen) mycket spring från en visningslokal till nästa samt, inte minst, ett evinnerligt upprepat köande, trängande och väntande för att slutligen i bästa fall få slå sig ned och mer eller mindre skymd bese några få minuter av catwalkande. Själv har jag ledsnat på den rutinen; för mycket tidsspillan och alldeles för lite action. Det känns dessutom något otidsenligt när visningarna nu för tiden live-streamas och där datorn erbjuder bekvämaste och bästa front row-vy, härtill med ofördröjlig möjlighet till både reprisering jämte detaljerade närbilder. Teknikens under! Även om jag visst kan sakna något av atmosfären av närvarons förväntan i luften.

Utopian_Bodies-2 / © LEX 2016

I stället för att slösa tid på ovanstående stafett kan man ju besöka Liljevalchs där den ambitiösa och påkostat extravaganta modeexposén Utopian Bodies visas sista veckan. Gör det! (Om du inte redan gjort det.) OBS! Oanständigt njutbart även för en måttligt klädroad.

Utopian_Bodies-4 / © LEX 2016Utopian_Bodies-10 / © LEX 2016

Utställningen Utopian Bodies tar fasta på modets inneboende kraft och möjligheter samt strävar även efter att sia om hur man klär sig i framtiden. Liljevalchs elva olika gallerier är inredda efter teman: Hållbarhet, Förändring, Teknologi, Hantverk & Form, Hantverk & Färg, Solidaritet, Motstånd & Samhälle, Motstånd & Skönhet, Minnen, Genusidentitet och Kärlek. De utställda plaggen och accessoarerna är i huvudsak från de senaste 25 åren. Vid sidan av alla inlånade objekt från några av världens främsta modeskapare har Liljevalchs specialbeställt kreationer från 16 svenska designers.

Utopian_Bodies-15 / © LEX 2016Utopian_Bodies-6 / © LEX 2016Utopian_Bodies-3 / © LEX 2016Utopian_Bodies-9 / © LEX 2016Utopian_Bodies-7 / © LEX 2016Utopian_Bodies-12 / © LEX 2016Utopian_Bodies-8 / © LEX 2015

Väggtexternas truismer kan man nog ha en och annan synpunkt på, men strunt i det – ge dig hän och låt ögonen förföras av all konstnärlig, kreativ fägring som här undfägnas. Vilket även inkluderar den (på platsbyggda) scenografin. Mode som konst och kulturyttring. Bara att applådera Liljevalchs samt Sofia Hedman & Serge Martynov, som kurerat utställningen!

Utopian_Bodies-11 / © LEX 2016

Utopian Bodies – Fashion looks forward på Liljevalchs konsthall t.o.m. 7 feb. (Sedan stängs Liljevalchs för om/tillbyggnad under ett/två år.)

Paul & Ivan – ett möte på väg(g)en

Klee/Aguéli-1 / © LEX 2016

Paul Klee/Ivan Aguéli … En schweizare (med tyskt påbrå) och en svensk. Den förre nådde världsberömmelse, den senare åtnjuter en inhemsk ryktbarhet. Båda med varsin karaktäristiska, personliga stil. Klee var en utpräglad ateljékonstnär medan Aguélis landskap målades på plats ute i naturen. Klee (1879–1940) var enormt produktiv och tematiskt föränderlig, medan Aguéli (1869–1917) varierade i huvudsak samma tema och motiv. I verkliga livet möttes de aldrig men i Moderna Museets nya utställning hänger de sida vid sida.

Klee/Aguéli-2 / © LEX 2016Klee/Aguéli-3 / © LEX 2016Klee/Aguéli-5 / © LEX 2016Klee/Aguéli-7 / © LEX 2016

Det framstår som en något sökt kombination; tvenne olika för att inte säga omaka konstnärer. Kan deras verk överhuvudtaget leva intill varandra? Ja, det visar sig att de kan – herrarna Klee och Aguéli trivs väl i varandras sällskap.

Klee/Aguéli-9 / © LEX 2016

Aguélis ockratonade små landskap uppstod under inflytande av impressionismen och monterades ner till enkla former genom intryck från kubismen. Han sitter i öknen, men målar oaser – en hägring som ständigt ruvar där.

Klee/Aguéli-8 / © LEX 2016

Paul Klee i sin tur experimenterar med färg- och form för att ständigt lösa upp gränsen mellan figurativt och abstrakt. Enkla tecken, födda ur hans fantasi, vibrerar på duk och papper och fortsätter väcka nya drömmar till liv.

Klee/Aguéli-6 / © LEX 2016

Att dessa två väsensskilda konstnärliga temperament kan föras samman är en angenäm överraskning som bekräftas på Modernas väggar.

Klee/Aguéli-4 / © LEX 2016 

Klee/Aguéli på Moderna Museet t.o.m. 24 april (fri entré)

Ólafurs synvillor

Olafur_Eliasson-7 / © LEX 2016

En fläkt som otyglat rör sig i knyckiga i cirklar ovanför huvudet är det första man möter när man stiger in genom glasdörrarna. Här finns också en 14 miljoner år gammal meteorit att ta på. I fonden – en jättelik ryamatta, som vid närmare titt visar sig vara en mossig gobeläng av renlav…

Olafur_Eliasson-3 / © LEX 2016

Ett halvt glasklot fastkilat i väggen vänder upp och ned på rummet på andra sidan, där ett jättelikt kalejdoskop hänger i taket. En diamantformad spegelvägg leder en vidare mot en genombruten lampboll som blommar i gult…

Olafur_Eliasson-4 / © LEX 2015

Sedan blir det svart; i ett kolmörkt rum skjuter en kaskad av blått vatten upp likt en gejser. Rörelsen fryses under ett ögonblick likt ett blixtfoto inför våra ögon. Åh!

Olafur_Eliasson-5 / © LEX 2016

I det svarta uppenbaras ännu ett glasklot i väggen, där man skådar in i ett egendomligt gult och kalt, omvänt rum där figurer tycks röra sig…

Olafur_Eliasson-6 / © LEX 2016

På väg dit väntar först en sällsam skönhetsupplevelse: en regnbågsskimrande dimridå av små vattendroppar. Beauty, en belyst perforerad vattenslang… Lika enkelt som sublimt!

Olafur_Eliasson-8 / © LEX 2016

Från mörkret till ljuset och färgerna samt inte minst det skuggspel som vi besökarna reflekterar på väggarna. Som att befinna sig mitt i ett prisma…

Olafur_Eliasson-11 / © LEX 2016Olafur_Eliasson-9 / © LEX 2015Olafur_Eliasson-2 / © LEX 2016Olafur_Eliasson-10 / © LEX 2016

När man sliter sig från detta brokigt lekfulla rum väntar en stor ”blomma”, bestående av 321 glassfärer som man kan spegla sig själv i, multipelt.

Olafur_Eliasson-11 / © LEX 2016Olafur_Eliasson-12 / © LEX 2016

Härpå får man passa sig för att inte få en pisksnärt i nacken medan man vadar man genom sand innan man når det stora, senapsgula rummet, där alla förundras över hur konstig vår hud ser ut i detta märkliga, monofrekventa ljus.

Olafur_Eliasson-14 / © LEX 2016

Promenaden avrundas i en raffinerad labyrint av halvt genomskinliga väggar av plast i magenta, gult och cyan, men som tillsammans framkallar en betydligt större färgverkan.

Olafur_Eliasson-15 / © LEX 2016

Geometri, optik, färg, rörelse… Konst, arkitektur, design… Den Berlinbaserade danske islänningen Ólafur Elíassons omfattande utställning Verklighetsmaskiner handlar om varseblivning; ”Seeing Yourself Seeing”, med konstnärens ord. Att förflytta vårt fokus från konstobjektet i sig till själva upplevelsen att se. Verken blir till ett maskineri som skapar nya verkligheter. En omväxlande räcka installationer av lekfullt infallsrik, lustfylld upptäckarglädje. Tom Tits Experiment möter Liseberg typ.

Olafur_Eliasson-14 / © LEX 2016

Om du missat – nä, du skojar?! – denna storslagna iögonfallande (publik)succé, som sträcker ut sig över såväl Moderna Museet som in i ArkDes, och som inget annat är än ett oförskämt sant nöje, så stänger Olafur Eliassons Verklighetsmaskiner på söndag, den 17 jan.

Ólafur Elíasson – Verklighetsmannen

Ólafur Elíasson – Verklighetsmannen

Klicka på bilderna – de innehåller textuell mervärdesinfo!

Konstminne IV: Hertha Hillfon

Hertha_Hillfon-2 / © LEX 2015

Hennes skulpturer står på Hötorget, i Filmstaden Råsunda och tunnelbanestationen Danderyds sjukhus, utanför Junibacken samt på många andra offentliga platser. I oktober 2013 avled keramikern Hertha Hillfon, 92 år gammal. Halvannat år senare presenterades hennes gedigna livsverk i en omfattande retrospektiv på Liljevalchs, där konstnärens hem och ateljé i Mälarhöjden återskapades i utställningssalarna på Djurgården.

Hertha_Hillfon-3 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-5 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-4 / © LEX 2015

I Liljevalchs många rum avspeglades olika sidor av Hillfons produktion: krukor, urnor, fat och bruksföremål för en vackrare vardag, stora pjäser i rödbrun terrakotta och svarta, gåtfulla skapelser med suggestiv kraft.

Hertha_Hillfon-8 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-9 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-10 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-14 / © LEX 2015

Hertha Hillfons skapande handlade aldrig om diskreta gester. Hon kämpade ständigt med leran som skulle modelleras och sen brännas. Verken kollapsade inte sällan under sin egen tyngd. Det var bara att börja om, göra rätt, limma ihop, aldrig ge upp… Motiven kom från den närmaste omgivningen. En brödlimpa, ett par byxor, en trädgårdsstol – allt var bra nog för att förevigas. Barn och barnbarn, nära och kära var hennes modeller. Hillfon skulpterade även beställningsverk, exempelvis avporträtterades Astrid Lindgren i lera.

Hertha_Hillfon-7 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-15 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-11 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-12 / © LEX 2015

Mest kända, ja Hertha Hillfons signum, är de stiliserade solarna och ansiktena med karaktäristiska, fylliga läppar och stora ögon med blickar som fångar. Dessa masker återkom hon ständigt till och varierade i olika färger och format. De slutar aldrig att göra intryck på mig.

Hertha_Hillfon-1 / © LEX 2015Hertha_Hillfon-6 / © LEX 2015

Hertha Hillfon visades på Liljevalchs under juni-aug.

Fågelperspektiv!

Fågelperspektiv!

Konstminne III: Älskade blommor

Älskade_blommor-9 / © LEX 2015

I längtan efter prunkande, blommande ängar kan man alltid drömma sig bort i konsten, där blomstertemat är evigt. Detta tog Millesgården fasta på i somras då trädgården flyttade in i konsthallen genom den egenproducerade utställningen Älskade blommor. Den visade sig både vacker och spännande, trots det till synes banala innehållet, alltså variationen inom samma motivkrets.

Älskade_blommor-5 / © LEX 2015

Blomstertemat turnerades i 60 verk av 20 konstnärer och i skiftande tekniker; det blommade på fotografier, i videoverk, på klassiskt måleri som i sina format skiftade från minimalt till monumentalt samt på experimentella teckningar på papper. Det fanns till och med ett herbarium på en matta.

Älskade_blommor-2 / © LEX 2015 (collage)

Hängningen var dynamisk och bjöd på tvära kast mellan holländskt 1600-tal, nordiskt sekelskifte, amerikanskt 1960-tal och svensk samtid bland annat. Blomsterspråket var internationellt; blommorna berättade om såväl lust som förgängligheten. Författaren och journalisten Karin Berglund bjöd på initierade tolkningar och avslöjade blommornas välgörande och giftigaste hemligheter.

Älskade_blommor-3 / © LEX 2015

I det varierande urvalet var det lätt att hitta några favoriter. Mina blev Roger Anderssons farliga växter målade med rost som har skrapats från gamla verktyg. På de stora pappersarken återskapade Andersson bolmört, opievallmo och solros bl.a. Det gemensamma för dem är att de ömsom används som läkemedel, ömsom som gift eller som ingredienser i samband med hemliga ritualer. I varje bild förenas den botaniska planschens exakthet med en konstnärlig frihet. Den rödbruna, suggestiva färgen och stora format sätter igång fantasin.

Älskade_blommor-6 / © LEX 2015

Apropå format går det knappt att missa Heikki Marilas maximala blomstermålningar som band utställningens olika delar samman. Med utgångspunkt i den holländska stillebentraditionen från 1600-talet målar Marila sina grandiosa buketter i tjock pålagd färg mot en mörk bakgrund, något som 2011 gav honom den nordiska konstvärldens största pris, Carnegie Art Award. Vackert, gåtfullt, symbolladdat…

Älskade_blommor-1 / © LEX 2015

Rosor, tulpaner, pioner, aklejor och liljor… Skira, sköra buketter – välkända växter blomstrande på nytt!

Älskade_blommor-7 / © LEX 2015Älskade_blommor-4 / © LEX 2015

Utställningens konstnärer: Ivan Aguéli, Roger Andersson, Dick Beer, Saara Ekström, Sven Erixson, Elsa Grünewald, Denise Grünstein, Agda Holst, Eugène Jansson, Gunilla Lagerhem Ullberg, Henning Malmström, Heikki Marila, Maria Sibylla Merian, Olga Milles, Emma Mulvad, Jenny Nyström, Ewa-Marie Rundquist, Theodor Schröder, Andy Warhol, Frans Ykens.

Älskade_blommor-8 / © LEX 2015

Älskade blommor visades på Millesgården under juni-aug.

Konstminne I: Bertil Vallien

Bertil_Vallien-3 / © LEX 2015

Det handlar om glasmassan gjuten i sand. Nej! Glasmassan gjuten i magi. Bertil Vallien har sedan 60-talet varit verksam vid Kosta glasbruk. Sedan dess har han skapat ett universum förseglat i glas och utvecklat ett eget karakteristiskt formspråk som många har försökt, men ingen riktigt lyckas härma.

Bertil_Vallien-1 / © LEX 2015Bertil_Vallien-5 / © LEX 2015Bertil_Vallien-2 / © LEX 2015

När Edsvik Konsthall i Sollentuna presenterade ett tvärsnitt genom Valliens skapande, Core, återkom konstnärens favoritmotiv som staven, båten, ansiktet och hus. Vallien fångar ljus och mörker, färger och skuggor i en glödande massa, som är nyckfull och svår att arbeta med, men som till slut kapitulerar för konstnärens vilja. Råa, sandgjutna ytor – där motiven kapslas in i lager efter lager av smält glas – spelar mot en slipad kristall. Kontrasterna är så stora som mellan drömmens och verklighetens arkitektur. Fantasin är här på safari efter en omdefinierad skönhet. Så vackert att det stundom gör ont. Glasmästerligt!

Bertil_Vallien-4 / © LEX 2015

Bertil Vallien – Core visades på Edsvik Konsthall under oktober.