I en smaklig vrå på Söder

Vinimportören Stockwine Group fyller fem år och firar med att bjuda till en informell sortimentsprovning under trivsamma former. I deras välförsedda portfölj finns mycket att njuta av, från goda champagner som Pommery och André Jacquart till förstklassiga Bourgogner och ett intressant urval av österrikare. Bland annat. Men även öl, från det kreativa Köpenhamnsbryggeriet Nørrebro Bryghus finns i sortimentet. Det mesta säljs till restauranger, bara en mindre mängd finns på Systembolaget. Något som tyvärr gäller för min mest glädjande och njutningsfulla bekantskap bland dagens alla buteljer: den spanska familjeägda bodegan Ximénez-Spínolas begränsade produktion. Dels Pedro Ximénez Muy Viejo, en sherry med häpnadsväckande, koncentrerad sötma och komplexitet! Och dels samma andalusiska vinhus (Liquor de) Brandy, med en sällsynt läcker finess och balans. Får du syn på någon av dessa på krogen så tveka icke!

Stockwine hade förlagt sitt jubileumsfirande till den populära restaurangen Nook på Söder. Som, som tilltugg till alla glas, bjöd på mumsiga delar av sin snacksmeny…

Ssäm med regnbåge, picklad lök, forellrom, crème på rökt avokado, wasabi och sojatapioka / Sojabönor med flingsalt / Pankofriterad softshellkrabba med grillad citron / Rostad jordärtskocka, sesammajonnäs, rostade sesamfrön och gräslök / Porkbun med sidfläsk, hoisinsås, sticklök och picklad gurka

I afton dans II

Tillbaka till Parkteatern och dansen i Vitabergsparken. På scen denna ljuva sensommarkväll: Dansk Danseteater. Lika idealiska väderförutsättningar som med Virpi Pahkinen och nästan lika fullsatt = ståplats för mig och nya tag med den nya kameran.

Dansk Danseteater har genom sin brittiske koreograf Tim Rushton etablerat sig som en dansensemble med ett internationellt renommé. Mina förväntningar är således högt ställda. Det börjar riktigt bra, med ett kortare utdrag ur duetten Black Diamond: tvenne lealösa, kroppsstrumpsinslagna skyltdockor bärs in på scenen, får liv och rörelse i sitt möte, innan de bärs av lika livlösa som de gjorde vid sin entré. Hypnotiskt, som hämtat ur en saga. Ömt och rörande koreograferat och dansat, till musik av violinisten Alexander Balanescu (Lullaby Dream).

Efter denna inledande, finstämda teaser – som gärna hade fått vara längre! – följde något avsevärt mer uppsluppet och utlevande: ett halvtimmeslångt sammandrag ur till Carls Orffs svulstiga kantat Carmina Burana med koreografi av kompaniets dansare Alessandro Sousa Pereira.

Skjorta på, skjorta av, skrattretande grimaser och mycket springa runt för de åtta dårarna, förlåt dansarna… Carmina Buranas medeltida dikter tolkas här som i en ding, ding värld. Energiskt och riktigt kul, till att börja med. Sedan alltmer repetitivt, där varken komiken eller dramatiken fäster, koreografin går liksom i cirklar och det blir tyvärr rätt tråkigt.

Fast även ett (väl) kort smakprov till föreställning en ljum sommarafton utomhus som denna är förstås något att njuta av…

I afton dans

Den 18 augusti kl. 19. Kvällssolen strålar från en molnfri himmel och den behagliga temperaturen medger shorts och linne. Sommaren dröjer sig kvar över stan och man vill liksom inte gå in. Läge för en god utomhusaktivitet. Exempelvis Stockholms bästa gratissommarnöje – den förträffliga Parkteatern med dess snudd på obligatoriska Dansmånad i Vita bergen på Söder.

Amfiteatern i Vitan är förstås full till sista sittplats – en publik om 3 000 – och om man som jag kommer i sista stund får man vackert stå en bra bit ifrån och högt ovan scenen. Något som för dagen faktiskt inte är helt fel utan är ett utmärkt tillfälle att testa vad min nya (låne)kameras supertelezoom går för. Den nya kompaktkameran Canon PowerShot G3 X har en 25x optisk zoom, 24-600/2.8-5.6 (35 mm motsv. 20MP/1”). Resultaten, med längsta tele, full bländare och på fri hand ser du här…

Inte annat än imponerande, eller hur! Visst, fokuseringen kunde vara raskare, sensorn större, optiken ljusstarkare. Kameran saknar sökare och den platsar ingalunda i kavajfickan… men den distorsionsfria bildkvaliteten inger respekt! (ISO 400/jpg. Samt lågupplösta, liksom alla bilder här på bloggen).

I fokus på den stora, kala scenen är koreografen och dansaren Virpi Pahkinen och hennes kompani om sex dansare, varav ett barn. Volti Subito (”Vänd snabbt”, musikalisk term) heter verket som hade (inomhus)premiär i Kulturhusets hörsal förra hösten. En symbolladdad, österländskt, kontemplativt färgad och yogabesläktad koreografi på temat födelse, liv, strid och reinkarnation.

Helene Thorsell har designat de fina kläderna. Gunnar Idenstam och Jonas Sjöblom står för den ömsom dissonant orgelklustriga, ömsom naturlyriskt lergökskäcka – tänk Messiaen möter Lundsten! – jobbiga elektroakustiska musiken. Föreställningen förlorar förvisso en del av sin intima laddning på en scen som badar i dagsljus och i avsaknad av Jens Sethzmans scenografi och ljussättning. Virpi Pahkinens Volti Subito är trots detta en betagande upplevelse i den ljumma sensommarkvällen.

PS. Om du blev lysten så är ca-priset för den nya Canon PowerShot G3 X 9 500 kr.

 

Utblicken…

… högst uppifrån Södra Teaterns festvåningsterrass är inte dum…

Och vänder man i stället blicken – och öronen – bakåt kan man just denna kväll (tjuv)lyssna på Weeping Willows årliga konsert på Mosebackes terrass nedanför.

En skaplig avrundning på kvällens kräftskiva med vin med andra ord.

Kräftor kräva dessa drycker!

Ett ofta upprepat citat i tiden! En paroll som ursprungligen kommer från tecknaren Albert Engströms berömda selfieaffisch från folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 pekandes på ett glas och utropandes just ”Kräftor kräva dessa drycker”! Engström ansåg att öl och brännvin hör kräftorna till och utan drycken kunde man lika gärna avstå från röda skaldjuren likaså. Något alkoholförbud (liknande USA) blev det inte, mycket tack vare Engströms slagkraftiga agitation. Kräftorna kunde fortsättningsvis avnjutas med sina traditionella partners: öl och nubben. Denna vinnande kombination har stått sig in ända in i våra dagar, tillsammans med de klassiska tillbehören smör, bröd och lagrad (präst)ost.

Gamla traditioner är dock till för att utmanas! I beaktande av de senaste decenniernas vinnande vinvurm är det ju inte märkligt att vinet även har gjort entré på kräftskivan. Detta gäller framför allt halv/torra vita med gott om frukt och pregnant syra för att matcha kräftdjurens (dill)sötma och lagens sälta. En mineralmättad chablis, en frisk sauvignon blanc, en honungslig pinot gris, en bubblande champagne – som ju passar till allt, alltid… Eller, den mest givna kandidaten: Rieslingen.

För att visa på hur väl kräftor låter sig förenas med tyska viner bjöd branchorganisationen Tyska vininstitutet på kräftskiva medelst vinprovning, under sommelièren Maya Samuelssons ledning.

Klicka på bilden för detaljer!

Nio tyska viner av skiftande druvor och karaktär provades, framförallt Riesling från olika producenter och årgångar, men även de något mindre celebra druvorna Weißburgunder (Pinot blanc) och Silvaner. Mest gillande från min sida fick de bägge Rheingau-Rieslingarna: 2013 Terra Montosa resp. 2003 Hölle Riesling Auslese trocken samt det sent skördade, halvsöta Moselvinet 2006 Kaseler Nies’chen Riesling Spätlese.

Den sistnämnda, väl utvecklade, fruktigt söta Rieslingen balanserad av en spänstig syra, bjöd på den största ojdå!-upplevelsen. Till kräftorna var den aningens för söt, medan den i sällskap med desserterna blev onjutbart syrlig! Likafullt är den ett godisfynd!

På tallriken: Västerbottenpaj, Skagenröra, kantarellpaj, grön- och bönsallad, rökt lax, rödbetor med chèvre och valnötter / kantarellsoppa / Västerbottensost, surdegsbröd / färska och rökta räkor med aioli/Rhode Island-sås samt en handfull av de där djuren som liknar en stor insekt med vassa klor och läcker stjärt, bördiga från en sjö i Värmland.

På dessertassietten: brownie, apelsinpannacotta och chocolate chip cookies.

Sammanfattningsvis: visst låter sig kräftorna paras med vin, exempelvis gärna med en inte alltför torr Riesling. Likafullt, även om kräftor måhända inte kräva dessa drycker så är nog en god (lager)öl och en dito (akvavit)snaps än bättre partners till sörplandet.

Frågan är om man vågar prova vin till surströmmingen också…?

Söndagsutflykt med konst och kaka

Söndag, solen skiner. Läge för en utflykt till konstnären Olle Nymans ateljéer och trädgård, på Strandpromenaden bland de fina villorna vid Duvnäsviken i Saltsjö-Duvnäs.

I de två ateljéerna ställs svenska konstnärer ut under sommarhalvåret, från slutet av april till början av oktober. Just nu Lennart Mossbergs tilltalande måleri: ljust eteriska, ”meteorologiska”, abstrakta himmel- och havslandskap. (t.o.m. 16 aug)

Efter konst – fika! Som med fördel intas i den lummiga trädgården, på matkaféet Koloni, vars frestande kak- och tårtfat (allt hembakt) är oemotståndliga. Prisnivån är dock något mindre inbjudande: en dryg hundring för en medioker espresso och en – förvisso god – kakbit…

En tur till Olle Nymans ateljé och trädgård obetingat värd en retur!