Färdknäpp för Willie Cochrane

Vad är väl en rimlig avtackning när man har jobbat snudd på fyra decennier på samma arbetsplats? En guldklocka? En plånbok med några extra månadslöner? Ett inramat diplom över en förtjänstfull livsgärning? Om arbetsplatsen har varit ett whiskydestilleri så torde väl en egen whiskyutgåva vara en bonus som heter duga, eller hur! Just den äran har vederfarits den nu avgående managern Willie Cochrane för sin långa och trogna tjänst på det berömda destilleriet på den lilla ön Jura utanför Skottlands västkust. En ö med endast 200 innevånare, en väg, en pub samt ett destilleri. 1977 anlände Cochrane till Jura som mekaniker med föga kunskap om whiskytillverkning. Sedan dess har han varit involverad i alla delar av företaget och tillgodogjort sig allt värt att veta om dess buteljerade produkter. De senaste nio åren har Willie Cochrane fungerat som Juras Distillery Manager jämte dess internationella varumärkesambassadör.

Inför den förestående pensioneringen hyllas Cochrane således med en 22-årig 47-procentig Single Malt whisky, som bär namnet One For The Road (sv. Färdknäpp). Och som ovanligt nog har slutlagrats på Pinot Noir-fat. En begränsad upplaga om 5000 flaskor har producerats, varav 150 har tilldelats Sverige.

I samband med Jura One For The Road–lanseringen gör Willie Cochrane sin sista promotionturné. Igår besökte han Stockholm och Sjö & Land, festlokalen på ponton på Strandvägskajen. Förutom att få sig en dram av den exklusiva nyheten för dagen fick jag också prova några av de andra Jura-sorterna, såväl outspädda som mixade: den lite sötaktiga Diurachs’ Own och de rökiga Superstition & Prophecy.

Bland de cocktails som kvällens whiskybartender Johannes ”Flooshen” Englund tillhandahöll uppskattade jag särskilt denna:
5 cl Jura Prophecy
2,5 cl citron
2,5 cl mandel syrup/mandelmjölk
1,5 cl honung
Skakas med is

Värt att tänka på: ”Distilleries don’t make whisky, distilleries make spirits, maturation makes whisky”, som Willie Cochrane pregnant konstaterade. Och han borde ju veta.

Jura One For The Road kommer att kosta 1 595 kr när den webblanseras på Systembolaget 27 okt.

Grädde & whiskey i berusande förening

I år fyller en av världens populäraste likörer 40 år: Baileys Original Irish Cream, den krämiga gräddlikören på whiskeybas. Det lyckade resultatet av föreningen av två annars oförenliga ingredienser: sprit+mjölk/grädde. Normalt koagulerar gräddproteinet när den möter en syra som alkohol/etanol, men med Baileys tillverkningsmetod håller de ihop, utan att klumpa sig och tål härtill att lagras i rumstemperatur. Att blanda sprit med mjölkprodukter är således inte utan komplikationer. Lättare är att blanda den redan färdigblandade Baileys med grädde, vispad och ovispad, det visade sig när konditorn Frida Bäcke från Kocklandslaget och bartendern Rikard Enell presenterade sina nya, liköranstrukna recept på Taverna Brillo.

Frida Bäcke bjöd på tre nya desserter: Munkar med salt Baileys-karamellfyllning, Crème brûlée med Baileys och mjölkchoklad samt Baileys-glass med karamelliserade mandlar.

– Jag gillar att experimentera när jag bakar, och att blanda i en skvätt Baileys förhöjer ofta smaken ytterligare. Att blanda samman salt och sött skapar en kontrast som gör att det uppstår en harmoni med smakerna som ligger väldigt bra i munnen, och magen för den delen, säger Frida Bäcke.

Rikard Enell lekte med både kalla och varma element i sin trio Baileysdrinkar: en myntadoftande kaffedrink, The Spice Cooler, den Taliskerspetsade varma kaffedrinken The Smoke and Cream samt en svalkande isfrappé.

– Sommarhalvåret är de kalla kaffedrinkarnas högtid. Att tillsätta Baileys gör att en klassisk drink kan bli lite mer spännande och att den friska smaken av till exempel mynta eller bär kommer fram på ett nytt sätt. En klick grädde och Baileys är en solklar kombination – du kan inte misslyckas, menar Rikard Enell.

En berusande söt eftermiddag i gräddfilen kan man väl summera det hela som!

Klicka på bilderna för recept!

Negroni Week

Lika delar gin, Campari, vermouth rosso och is rörs om tills blandningen är riktigt kall. Silas och serveras på färsk is i ett old fashioned-glas, garnerad med en tunn skiva apelsin(zest). Negroni, en klassisk aperitivo – aromatisk av ginen, med distinkt bitterhet lindrad av vermouthens sötma. Snygg, enkel (att blanda), inte svår att dricka (om än kanske med viss tillvänjning) samt en utmärkt aptitretare.

Enligt den mest spridda legenden föddes Negronin 1919 i Firenze/Florens av greve Camillo Negroni, som hade smak för den då trendiga drinken Americano (Campari, söt vermouth, sodavatten och citronskiva). Denna gång serverades dock Americanon för blaskig och adelsmannen anmodade därför bartendern att spetsa den med gin och skippa sodan samt byta ut citronskivan mot en apelsindito. Voilà! En ny drinkklassiker var född!

Idag inleds årets Negroni Week. Under den närmaste veckan kommer barer runt om i världen att blanda sina favoritvarianter av Negroni och donera en del av intäkterna från varje såld drink till en välgörenhetsorganisation som de själva väljer. Bakom Negroni Week, som lanserades 2013, står Campari och den amerikanska cocktailtidskriften Imbibe Magazine.

I Sverige deltar 30 barer, varav åtta i Stockholm. Hälften av dem presenterade sina versioner av den klassiska cocktailen vid en liten Negroni Week-kick-off: Svartengrens, Mr French, Tjoget och Musikaliska…

Svartengrens bartender Madeleine Rapp har i sin brutalt rökiga Negroni-variant bytt ut ginen mot mezcal.
3 cl av vardera Campari, Del Maguey Vida Mezcal, söt vermouth. Float med Smith & Cross (jamaicansk) rom

Vilma Pettersson och Ludvig Grenmo från Tjoget skapade en twist på Negronin med tillägget Milanese, med smak av saffran, liksom risotton från samma stad.
2 cl gin, 1 cl Campari, 2 cl söt vermouth, 2 stänk kamomill- och saffranstinktur

I Oscar Högbergs (t.h.) och Didrik Willes från Mr. Frenchs lite parfymerade Negroni-tolkning har ginen bytts ut mot rivigare genever och den röda vermouthen mot dito rosé. Tjusig att se på!
2 cl Bols Genever, 2 cl Belsazar Rosé, 1,5 cl Campari. Garneras med apelsinzest och en kamomillblomma.

Christian Fang Håkansson från Musikaliska rörde ihop en Negroni spagliato, en frestande, generös och färggrann sommarbål på färsk frukt, bär och spumante! Härligt!
Frukt och bär efter smak och åtgång blandas med 2 cl Campari och 2 cl Hendrick’s Gin. Toppa med prosecco

Negroni Week 1-7 juni  (http://negroniweek.com)

Estland firar 97 år

Diplomatiska mottagningar i samband med nationaldagsfiranden följer vanligtvis mer eller mindre samma mall. Halvannan timme av världsvant cocktailminglande med mer eller mindre myckenhet av tilltugg. Vanligtvis är dessa tillställningar förlagda till ambassaden/ambassadörens residens eller någon större festvåning.

När Estland idag firar sin 97:e nationaldag (efter självständighetsdeklarationen vid första världskrigets slut) bjöd landets nytillträdda ambassadör, Merle Pajula, emellertid på lunch till havs! Närmare bestämt ombord på Tallink Silja Lines M/S Romantika. Den utmätta tiden räckte förstås inte till för en kryssning till Tallinn, utan fartyget låg förankrad i Värtahamnen.

Lunch. Sålunda inte så mycket till stående/gående umgänge, desto mer av sittande till bords i matsalen, där buffén var uppdukad.

En av mina tallrikar: Chilimarinerade blåmusslor, minitoast Skagen med sikrom, Niçoise-sallad och grillad lax. Till det en provning av tre av ölen (veteöl, rågale och porter) från det estniska hantverksbryggeriet Põhjala, vilka även ska lanseras på Systembolaget senare i vår.

På dessertassietten: pepparkakstiramisú och mangosmoothie.

Lunchen avrundades i fartygets bar där matsmältningen fick handräckning av vodkan Viru Valge, likören Kristallkümmel samt Estlands stolthet, likören Vana Tallinn – i mitt glas. Terviseks!

I baren hängde även Kristiina i sin folkdräkt från Ösel, det är hon som pryder bilden högst upp. (Fler, många fler, estniska folkdräkter hittar du här!)

Head vabariigi aastapäeva!

Spritvisit på svartkrog

Ett besök på den lilla, intima Melt Bar på Söder är som att förflytta sig tillbaka till förbudstidens lönnkrog (speakeasy) i 20-talets New York. Inredning i svart (sammet), röda medaljongtapeter, guldspeglar, flappers på väggarna, vintagearmaturer med fransskärmar och annat som hör den romantiserade, dekadenta tiden till.

En idealisk miljö för en Black Magic Night – en (lanserings)tillställning för den kanadensiska whiskylikören Black Velvet Toasted Caramel.

Black Velvet Toasted Caramel är sålunda en smaksatt whiskylikör. Till skillnad från sin namne och originalet (utan den rostade karamellen) vilken är en ren (om än blended) whisky. BVTC är simmigt söt och smakar smörkola och rostade fat. För söt för min smak att dricka som avec, men en god drinkingrediens, visade det sig.

Melts Madame, den tjusiga Sofia Sohlberg i bobfrisyr och gnistrande silverklänning och bartendern Oscar Bekric tillhandahöll aftonens tre cocktailvarianter, som bland annat serverades i tidstypiska, vackra pressglas och tekoppar i tunt porslin. Fint. Caramel Airmail med citron, honung och champagne var förförande god (och lättdrucken)…

Whiskyn flödade ymnigt över de företrädesvis kvinnliga livsstilsbloggarna, som även fick sig till del en smula svart magi, genom det framtidssiande mediet Ashok Saighal.

Ashok Saighal spår inte i kaffesump utan i whiskylikör!

Dominika Peczynski, Mafioso PR, håller inte bara i koppen utan höll även i aftonens lyckade event!

Black Velvet Toasted Caramel (35%, 239 kr/70 cl (BS))
Melt Bar, Hökens Gata 3 (mellan Götgatsbacken och Mosebacke)

 

Efter-jobbet-cocktailrace

Sju drinkar i lika många barer på två timmar… Det kan den ivriga – och törstiga! – hinna med om hen följer samma trad som jag gjorde häromdagen, då Berns-koncernen firade solens återkomst med att lansera sommarens After Work-koncept. Varje vardagseftermiddag mellan kl. 5-7 är det AW i Berns samtliga fyra barer jämte de tre i systerkrogen Nosh and Chow. Envar bar ska ha något av sin egen prägel, är det tänkt, både när det gäller atmosfären och dryckesutbudet av ölsorter, klassiska cocktails och nykomponerade ”signaturdrinkar”. Trogna gäster får ett AW-kort som ger ett rabatterat drickande.

Barrundan som jag begick inleddes på Berns Asiatiskas cocktailbars veranda, fortsatte i Spegelbaren med bästa utsikten över kristallkronorna uppe på stora salongens balkong, vidare ut på Terrassen samt rundades av i Bistrobaren i Berzelii park. Drinkarna var redan färdigblandade. I första glaset en Rom Punkt, med citronjuice och äggvita. Denna följdes av den vodkabaserade Fläderfluff och härpå den alkoholfria Juicy Mama, på apelsin, passionsfrukt, citron- och tranbärsjuice. En Östermalmare, även den baserad på St. Germain-likören och citronjuice, fylldes upp med mousserande av bistrons restaurangchef Niclas Ohlsson. Efter de första tre söta blev den dock väl syrlig. Godast i första flighten var den lättdruckna Fläderfluffen samt den uppfriskande röda juicemixen – spritfrånvaron till trots!

En kort promenad till Norrlandsgatan och Nosh and Chows tre barer. Här fixades drinkarna efter beställning – det är ett mycket större nöje att se en bartender i aktion än att bara mötas av en klunga med förfyllda glas… I Cocktailbaren rördes en El Jardinero No. 9 ihop av gin/Cointreau/Branca Menta. I Noshbaren skakade Linus O’Reilly en Monestary Margarita, med rökig smak av mezcal. I den avskilda medlemsbaren Bernie’s, en trappa upp över gården, satte bartendern Oscar fyr på en El Flaco, på genever och Sève Fournier. Snyggt! Fast smakmässigt tyckte jag bäst om den mintsmakande trädgårdsmästaren.

Sju olika drinkar i lika många olika Bernsbarer på två timmar, som sagt. Ingen dum idé alls. After Work at Work, borde man unna sig oftare!

Tjejmys med Baileys

Chartreuse, Bénédictine, Bols, Cointreau, Grand Marnier, Strega, Kahlua, Lakka… Välkända namn för dem som uppskattar likörer. Förr dracks dessa ofta som en digestif till kaffet; gärna av kvinnor, medan mannen av tradition tog sig en kupa eldig cognac. Dryckesmönster förändras emellertid och kaffe avec åtnjuter nu för tiden ingen större efterfrågan. Konsumtionen av dessa av frukter, bär och örter smaksatta, söta spritdrycker har minskat avsevärt under de senaste decennierna. Efter att tidigare ha varit stolta varumärkessolitärer i baren har likörerna reducerats till att väsentligen bli anonymare ingredienser i olika cocktails. Ett komplement i mixen.

Världens bäst säljande likör – drygt 80 miljoner flaskor/år – heter Baileys Original Irish Cream, den krämiga gräddlikören på whiskeybas. En fjärdedel av all grädde som årligen framställs på Irland används till Baileys olika Cream-likörvarianter!

Det bästsäljande originalet sägs också vara en av världens mest populära likörer bland kvinnor. Som en följd av detta öppnar Baileys en exklusiv julbar för kvinnor nu till helgen på Esque i Sturegallerian. Där är det tänkt att kvinnfolket ska kunna ta en time-out i julstressen, medan de njuter av den speciellt framtagna drinken, Baileys’ Christmas Serve, och den nyskapade juliga kladdkakan. Dessutom kan man även få sin make-up tillfixad!

Häromdagen var jag (och ett gäng bloggande tjejer/lifestyle-journalissor) bjudna på en liten försmak. Esques barchef Martin Elmquist skakade fram sin gräddkoliga signaturdrink, medan Josefine Baummann, från Chokladfabriken och Årets konditor 2011, serverade sin chokladiga kladdkaka med smak av kardemumma och toppad med Baileys-tryffel. Jodå, även en man förmår koppla av under dessa goda förutsättningar!

Recept på Baileys Christmas Serve:
4 cl Baileys Original/2,5 cl irländsk whiskey/6 cl mandelmjölk/1,25 cl björnbärslikör/2 stänk Amargo Chuncho Bitters. Skaka med is, sila och servera med riven mörk choklad.

Baileys Julbar på Esque är öppen denna fre 20/ – sön 22/, kl. 15.30-01.

Bonus för kakmonster! Tar man en bild från Baileys Julbar, instagrammerar den taggad #tjejmys, bjuds man på en extra kakbit om man visar upp den för servisen!

¡Mojitos para todos!

När solen strålar och kvicksilvret tangerar 25 grader (i skuggan) söker man sig gärna till ett trevligt vattenhål för ett isimmigt glas med förfriskande innehåll. Exempelvis en myntapyntad romstinn mojito? Om så, bör man med fördel snarast ta sig till Norrmalstorgskrogen Vau de Villes baksida. Där har Mojito Embassy just etablerat sig för ett tvådagars gästspel i Stockholm. Detta med något så ovanligt som en pop-up-bar, nischad på endast en drink: mojiton, som du får blanda till alldeles själv!

Öl- och spritmärken har länge haft egna flaggskeppsbarer, men här har specialiseringen tagit ytterligare ett steg. Det är det statliga kubanska rommärket Havana Club (hälftenägt av franska Pernod Ricard) som reser Europa runt med en prefabricerad uteservering à La Habana. “Kubanska” bartendrar, cantineros, står redo med vagnar fyllda av mynta, lime och ljus rom för att assistera vid blandningen av den perfekta, autentiska mojiton. Som i baren La Bodeguita del Medio i Havannas gamla stad, där Ernest Hemingway gärna avnjöt sin, samt även gav drinken internationell spridning med hjälp av sina romaner.

God kubansk/karibisk mat serveras också. På smygpremiären av denna ambassad för mojiton deltog även mer officiella ambassadörer, från de Latinamerikanska staterna. Alla med cigarr i mun, rökverk tillhandahållna av deras kubanske kollega, H.E. Señor Francisco Florentino (med glas i hand).

Ett kul och smart koncept! Och något större drickmotstånd mot en, eller för den delen flera, läskande mojitor är det svårt att uppbringa. Läskande alltså, inte blaskig – så ta det försiktigt med sodan! Mojito Embassy har öppet idag fre & i mgn lö. I kväll också med ett liveset med Combo de la Musica med talangfulla sångerskan Kristin Amparo.