Färdknäpp för Willie Cochrane

Vad är väl en rimlig avtackning när man har jobbat snudd på fyra decennier på samma arbetsplats? En guldklocka? En plånbok med några extra månadslöner? Ett inramat diplom över en förtjänstfull livsgärning? Om arbetsplatsen har varit ett whiskydestilleri så torde väl en egen whiskyutgåva vara en bonus som heter duga, eller hur! Just den äran har vederfarits den nu avgående managern Willie Cochrane för sin långa och trogna tjänst på det berömda destilleriet på den lilla ön Jura utanför Skottlands västkust. En ö med endast 200 innevånare, en väg, en pub samt ett destilleri. 1977 anlände Cochrane till Jura som mekaniker med föga kunskap om whiskytillverkning. Sedan dess har han varit involverad i alla delar av företaget och tillgodogjort sig allt värt att veta om dess buteljerade produkter. De senaste nio åren har Willie Cochrane fungerat som Juras Distillery Manager jämte dess internationella varumärkesambassadör.

Inför den förestående pensioneringen hyllas Cochrane således med en 22-årig 47-procentig Single Malt whisky, som bär namnet One For The Road (sv. Färdknäpp). Och som ovanligt nog har slutlagrats på Pinot Noir-fat. En begränsad upplaga om 5000 flaskor har producerats, varav 150 har tilldelats Sverige.

I samband med Jura One For The Road–lanseringen gör Willie Cochrane sin sista promotionturné. Igår besökte han Stockholm och Sjö & Land, festlokalen på ponton på Strandvägskajen. Förutom att få sig en dram av den exklusiva nyheten för dagen fick jag också prova några av de andra Jura-sorterna, såväl outspädda som mixade: den lite sötaktiga Diurachs’ Own och de rökiga Superstition & Prophecy.

Bland de cocktails som kvällens whiskybartender Johannes ”Flooshen” Englund tillhandahöll uppskattade jag särskilt denna:
5 cl Jura Prophecy
2,5 cl citron
2,5 cl mandel syrup/mandelmjölk
1,5 cl honung
Skakas med is

Värt att tänka på: ”Distilleries don’t make whisky, distilleries make spirits, maturation makes whisky”, som Willie Cochrane pregnant konstaterade. Och han borde ju veta.

Jura One For The Road kommer att kosta 1 595 kr när den webblanseras på Systembolaget 27 okt.

Från A(ngus) till W(hisky)

Den runda, lilla fårfärsfyllda pajen. Aberdeen Angus-biff. Cullen skink – den mjölkiga soppan på rökt kolja och potatis. Den vegetariska pytten rumbledethumps. Färskosten caboc. Det ljuvligt, smörmättade kexet shortbread. Desserten cranachan… Samt den traditionella nationalrätten, fårinälvspölsan haggis. Och så uisge beatha, livets vatten, som whiskyn så poetiskt karakteriseras… Bara för att nämna några av alla ät- och drickbarheter Made in Scotland.

2015 har proklamerats som Scotland’s Year of Food & Drink! För att uppmärksamma detta faktum bjöd den brittiske ambassadören Paul Johnston och hans hustru Nicola till en mottagning i sitt residens i Diplomatstaden.

Ingen skotsk atmosfär utan säckpipa! Så till tonerna av Scotland the Brave följde vi pipern mot den uppdukade supper-buffén med diverse skotska specialiteter, tillagade av Marcela Bohlin.

Från det kulinariska till baren; efter provsmakningen av den skotska maten vidtog detsamma av Skottlands främsta adelsmärke: Scotch, whiskyn. Den tillreste whiskyambassadören Ronnie Berri, Keeper of the Quaich, hade tagit med sig ett lockande urval single malts från mindre och oberoende destillerier från Speyside, Highland samt öarna Mull och Islay i Inre Hebriderna. Från mild elegans till hela munnen full av tjära.

Min favorit i sällskapet blev den 10-åriga Ledaig, från Tobermory Distillery, Isle of Mull. Torkad frukt, mjukt rökig och lång kryddigt – med sälta och kraft (46,3%). Simply delightful! En av mången god anledning att äta och dricka sig igenom Skottland under 2015.

Klicka på bilderna – några innehåller textuell mervärdesinfo!

Mer skotskt i glasen: Glayva / Innis & Gunn / Singleton / Benromach

Världens bästa likör(?)

Likörer med whisky som bas finns det flera av: den välkända skotten Drambuie, irländaren Irish Mist, kanadicken Fireball Cinnamon Whisky, amerikanerna Jack Daniel’s och Jim Beams honungssmaksatta. För att inte tala om alla de gräddiga Irish Cream-varianterna som exempelvis Baileys och Carolans.

En av de mest kända och bäst säljande har dock saknats på den svenska marknaden tills helt nyligen då den skotska whiskylikören Glayva lanserades på Systembolaget av Whyte & Mackay. Detta destilleri producerar också blends under eget namn samt single malts som Dalmore och Jura. Maltwhiskies är även basen för Glayva vilken blandats med clementinsläktingen tangerin, mandel, en kryddblandning där kanel och kardemumma ingår, samt, inte minst, whiskylikörsmaksättaren nr ett: honung.

Receptet till Glayva skapades av whiskyhandelsmannen Ronald Morrison i Edinburgh 1947 och har varit oförändrat sedan dess. Glayva (eg. Gle Mhath) är gaeliska och betyder ”mycket god” (med modern brittisk stavning). Det sägs att Morrisons lagerarbetare utbrast dessa ord av gillande när de provsmakade den för första gången.

Vid den gemytliga provsmakningen, som jag bjudits till i samband med Sverigelanseringen, serverades Glayvan såväl ren som i cocktails samt i sorbetform. Som tilltugg serverades en ”streetfood”-meny, komponerad av Axel Ohlson från Kungsholmskrogen Sixten & Frans.

Hur smakar den då, Glayvan? Jo, simmigt söt med inslag av honung och citrus. Inte alls svårdrucken (32%).

Världens bästa likör(?)… står det ju i rubriken. Det är nämligen så som Glayva marknadsförs efter att ha vunnit den årliga tävlingen The International Wine & Spirit Competition, IWSC, hela fem gånger, vilket är rekord. Well, fast det är nog trots allt en fråga om tycke och smak.

Glayva kostar 279 kr för 70 cl.

Klicka på bilderna – några innehåller textuell mervärdesinfo!

Lanseringen av en annan whiskylikör här!

En whisky till maten

Vad dricker man bäst till mat? Om glaset innehåller alkohol så är standardsvaret vin. Eller öl. Detta faktum att dessa jästa produkter dominerar som måltidsdrycker lämnar inte producenterna av destillat någon ro. Såväl cognacs- som rom- och akvavit/vodka-tillverkarna försöker alltmer offensivt bereda sig plats på matbordet. Hårdast på att etablera sig på denna jungfruliga och lukrativa marknad satsar nog whiskyindustrin, såväl den skotska som den amerikanska. Det är också från USA som trenden att para ihop cocktails och mat kommer och som nu, med benägen marknadsföring av de globala spritbolagen, sprider sig över haven.

Den senaste i raden av whiskies som lanseras tillsammans med mat är den nya , en Single Malt från Dufftown Distillery i (whisky)regionen Speyside, Skottland. 40 %, lagrad på både sherry- och bourbonfat, vilket ger en karaktär av torkad frukt och karamell, med toner av vanilj, farinsocker och valnöt. Mjuk, med kort eftersmak, ingen rökighet. Sådana är mina första intryck av denna whiskynyhet. Fast nu skulle den ju också provas med mat och därför hade presentationen förlagts till Pharmarium, den hyfsat nya baren och matsalen i det gamla apoteket vid Stortorget i Gamla Stan, och vars koncept är att servera cocktails tillsammans med smårätter. I afton sålunda cocktails på nya Singleton Spey Cascade och en matchande meny signerad Pharmariums köksmästare Jim Erixén…

Niklas Lindgren blandar till den första drinken, Singleton Sweet Ginger (för receptet, klicka på bilden). Till den serverades pilgrimsmussla med blomkålspuré och friterad svartkål. Garnerad med fänkålsdill, hackad gräslök, picklad chili och apelsinzest.

Drink nr två bestod av Singleton, havtorn, grön Chartreuse, citronsyra och socker samt röktes med björkbark…

… och serverades med knaperstekt ankbröst, krispig svål, nyponrökt persilje/körsbärspuré, dansk körvel och dekorerad med bittra rosenblad.

Singleton, lime, grenadine och björnbärslikör utgör ingredienserna i den tredje cocktailen, som Samuel Wiktorsson skapat. Som skulle matcha efterrätten: ugnsbakad Ingrid Marie-äpple med varm äpplesky, mandelkrisp och mjuk mandelmaräng, Singletonspetsad vaniljsås, honungskrasse, timjan och enbär.

(Whisky)cocktails till maten alltså… Jovisst uppstår det intressanta smakkombinationer/brytningar och ett kul alternativ (framför allt till asiatisk mat, tycker jag). Annars kan man ju njuta alltid sin whisky ren eller som drink efter maten… Och Singleton Spey Cascade låter sig väl mixas.

Medan det drinkades pratade Rikard Enell, bartender och svensk mästare i cocktails, om sitt förhållande till whisky i allmänhet och The Singleton-sortimentet i synnerhet (inkl. Sunray och Tailfire som inte finns i Sverige).

Singleton Spey Cascade 329 kr för 70 cl. Säljstart 1 dec.

 

 

En provning av Irish Whiskey kräver många glas

En skotte med attityd

I morgon öppnar Stockholm Beer Festival, som ju sedan många år är så mycket mer än bara öl. Exempelvis whisky…

Men redan i dag, blev jag bjuden till The Lobby, för en intim liten provning i ombonad miljö, av en ny skotte som lanseras i Sverige vid månadsskiftet: Benromach 10 år.

En Single Malt från Speysides minsta panna, Benromach. Ett litet, småskaligt destilleri grundat 1898 som fick en nystart 1998. Litet ja, årligen produceras bara 135 000 liter att jämfört med grannarna som kokar upp till 4,5 miljoner liter whisky per år. Och allt sköts av blott två personer, en som gör whiskyn och chefen som fyller veckans femton fat; ett rent hantverk således.

Och med en ovanlig smakprofil för att vara en Speyside-högländare. Benromachs malt röks nämligen över rykande torvbrasor till skillnad från mer storskaliga Speyside-fabriker som använder orökt malt. I dalgångarna runt floden Spey finns inte så mycket torv och malten torkas vanligtvis därför istället över koleld. Under lagringen tar whiskyn åt sig ljungdoften och den klara lantluften som blir karakteristika för Speyside.

Men ambitionen med denna 10-åring är en helt annan, att efterlikna det traditionella golvmälteriet som i början av 1900-talet gav tydligt rökig malt.

Något som blir uppenbart då man sticker näsan i glaset och möts av en rökig doft med fatkaraktär. Något som går igen även i smaken, där malten samsas med kryddor och frukt samt viss syrlighet. En whisky som liksom står med ena benet i Islay och det andra kvar i Speyside, vilket ger en smakrik och ovanlig karaktär, en kombination av såväl hårt som mjukt, både old-fashioned och contemporary!

Benromach 10 Years (43%) lagras minst tio år på amerikanska ekfat (bourbon/sherry), det sista på olorosofat. Whiskyn säljs endast på halvflaska (35 cl), 247 kr.