Klassiska dillsnapsar i samtiden

D-1 / © LEX 2015

Akvaviten, det dill- och kumminkryddade brännvinet, vår dryckeskulturs klassiska signum. En omistlighet tätt förbunden med den skandinaviska gastronomin. Lika självskriven på julbordet som till påskmaten och kräftskivan. För att inte tala om till den förestående midsommarhelgens traditionsburna meny.

En liten försmak av denna bjöds det på i samband med lanseringen av tvenne nya akvaviter tillika varumärkesnyheter från Den ny Spritfabrik i Danmark: D Argentum och D Aurum (båda 40%). Världens första patenterade akvaviter, sägs de dessutom vara, och är resultatet av ett flerårigt forskningsprojekt, där man utvecklat en ny metod för maceration och destillering.

D-4 / © LEX 2015

Den gemensamma nämnaren för dessa snapsnyheter är dillen, som bägge har som primärkrydda (ett hekto ekologisk krondill för en liter färdig akvavit). Den klara, vita D Argentum (silver på latin) är till sin karaktär oblygt dillig, ren och mild och gör sig utmärkt till sillar och laxen (samt i höst, till kräftorna, förstås). Den gyllene D Aurum (guld på latin) är samma destillat i grunden som har tillbringat sju månader på ekfat, vilket resulterat i mindre dillprägel och mer av typisk fatlagringskaraktär, som vaniljsötma. En smakrik akvavit som bör stå sig gott med bordets rökta och grillade rätter, men som ändå kanske bäst kommer till sin rätt som digéstif.

Lanseringslunchen med (pre)midsommartema ägde rum på Pontus!, som även komponerat den tänkt matchande menyn.

D-6 / © LEX 2015D-7 / © LEX 2015D-3 / © LEX 2015

Förrättskombon var inte lyckad – dill i kubik! Alldeles för mycket och som helt förtog soppans övriga smaker. Silltallriken var bättre, god också med båda akvaviterna. Det dukade bordets dekorativa papperskreationer bar Bea Szenfelds kännetecken.

Mer av det estetiska: Snyggt formtänk också, såväl flaskorna som de underfundiga och även typografiskt ystra etiketterna.

D-5 / © LEX 2015

Både D Argentum & D Aurum kostar 269 kr för 50 cl (i beställningssortimentet).

Det nya svarta

VivaLakrits2 / © LEX 2014

Att lakritstrenden är starkare än någonsin vittnar inte minst Lakritsfestivalen om. Detta succéevenemang lockar allt fler svartsugna från år till år och om en dryg månad är det dags för den sjätte upplagan. Ett annat tecken på lakritsens folkliga gunst är det växande utbudet i butikernas godishyllor, från Kick (ex-Käck) till Djungelvrål. Denna vecka sväller sortimentet ytterligare i samband med lanseringen av en nyhet: Viva Lakrits Calabria. En nyhet som egentligen är tre sorter: Sötlakrits, Havssalt respektive Chili. En trio mjuka premiumprodukter där lakritsens rot har hämtats från Kalabrien i Italiens tå, där den bästa lakritsen anses komma från och där den även har skyddad ursprungsmärkning. Lakritsen härifrån utmärker sig för att vara sötare än den som växer (vilt) i Främre Orienten. Av ett kilo rötter utvinns 22 g rålakrits.

VivaLakrits3 / © LEX 2014

Med lakritsvurmen och alltfler produkter till att antingen äta som godis eller att använda som smaksättare i mat följer även frågan om vad att dricka till. Inför lanseringen av sina nya påsar ”vuxenlakrits” bjöd tillverkaren Malaco (Malmö Lakrits Compani) till en liten provsmakning på Pontus i kombination med vin. Sommeliern David Wenell hade valt ut tre viner: till Sötlakritsen en fyllig amerikanare [Syrah (53%), Mourvèdre (39%), Grenache (8%)], till Havssalten en lättare Pinot Noir från Chile och till den Chilikryddade, en fruktig och riktigt bra, tysk Riesling.

VivaLakrits1 / © LEX 2014VivaLakrits5 / © LEX 2014

Att förhöja lakritsens smak utan att samtidigt ha ihjäl vinet är det eftersträvansvärda. Det visade sig att mina smaklökar inte var vidare överens med Davids förvalda kombinationer. De bägge rödvinernas matchning var mindre lyckade, däremot visade sig Rieslingens friska syra vara en fullträff. Den framhävde de (rätt så subtilt kryddade) olika lakritsbitarnas respektive karaktärer; pepprigheten i Chilin samt, allra bäst, tillsammans med Havssalt, som verkligen lyfte med vinet. Rekommenderas! Sötlakritsen samspelade tyvärr inte med något av vinerna till hands. Kanske en Nebiolo eller en Tempranillo/Rioja är en bättre kombo? Får väl ha med mig lakritspåsar på kommande vinprovningar!

VivaLakrits4 / © LEX 2014

Nya frestelser hos Pontus!

PontusTempt1 / © LEX 2013

Efter att tidigare i år ha öppnat bistron Pocket byter krögaren Pontus Fritiof nu koncept i finmatsalen på Norrlandsgatan och lanserar Pontus Temptations. Fyra frestande, specialkomponerade menyer med olika teman. (Kompletterande vinpaket, sammansatta av sommeliern Mario E Moroni, erbjuds också).

Vi provsmakade tre av rätterna…

PontusTempt2 / © LEX 2013PontusTempt3 / © LEX 2013PontusTempt5 / © LEX 2013PontusTempt6 / © LEX 2103PontusTempt7 / © LEX 2013

Behöver jag säga att det smakade? Att löjrommen/vaktelägget och Rossini-varianten var delikata förvånar kanske inte, med tanke på råvarorna… Den stora överraskningen var emellertid sellerin! Just det, sellerin, hämtad ur den helt vegetariska menyn – inte alltför vanligt förekommande på finkrogar. Bra där! (sagt av en köttätare).

Kul copy!

Kul copy!

Fyra avsmakningsmenyer alltså, varav en bjuder restaurangklassiker som hummerqueneller och flamberade Crêpes Suzette. Ack, ljuva 80-talsnostalgi. En annan av menyerna har ett genomgående champagnetema – fräckt!

PontusTempt8 / © LEX 2013

Alla fotar Pontus uppdukade mat, även Pontus själv! Följaktligen gjorde jag som alla. OBS! Matporrsvarning!

PontusTempt10 / © LEX 2013PontusTempt12 / © LEX 2013PontusTempt11 / © LEX 2013PontusTempt13 / © LEX 2013

Om intet av lockelserna ovan får snålvattnet att rinna till så finns det även À la carte.

Pontus Frithiof, nominerad till Årets innovatör vid Restauranggalan 2013. Vinnarna utses på måndag.

Krögaren själv, Pontus Frithiof. För sina gastronomiska insatser även nominerad till Årets innovatör vid Restauranggalan, vilken avgörs på måndag.